Föräldrarna Petter och Mari Renlund

BAKGRUND

Det var en gång en liten fattig gosse som bodde i en stad, som hörde till de små och fridfulla i landet. En seg och hård kamp för livets nödtorft fördes i hemmet och i den kampen tog också den lille gossen - Karl Herman Renlund - del redan innan han han blev så gammal att han placerades i skola. Sina första pengar förtjänade han genom att plocka ogräs från rännstenskanterna och klippa tygremsor till inslag i trasmattsväven. När elden en gång förstörde en del av staden letade han fram spik ur askhögarna och tjänade en slant på dem.

Vid åtta års ålder placerades han i skola och fastän han var en av de skickligaste och fogligaste fick han, som det brukades på den tiden, ofta smaka på karbasen, det flätade björkriset. Skolan ut fick han dock inte gå. Som fjortonåring sändes han ensam den långa vägen till landets huvudstad, blev det vi nu kallar springpojke i en affär, släpade varor, sopade golv, bar vatten och ved och blankade bodherrarnas stövlar på söndagarna. Men på sin fritid bläddrade han i affärens böcker, lärde sig knepen med bokföring och visste snart mera om affärsmetoderna än de riktiga biträdena. Han växte i ålder och visdom, avancerade, fick nya platser, slet och sparade och blev slutligen självständig affärsägare, en betrodd man i staden och en mänska som alla såg upp till, som ofta uppvaktades av hjälpbehövande och som alltid hjälpte. När han dog vid 58 års ålder hade han skapat ett ansett affärsföretag och en stor förmögenhet. I sitt testamente bestämde han att största delen av denna förmögenhet skulle användas till förmån för sådana fattiga barn som han själv en gång varit, detta skulle göras till minnet av hans mor form av en stiftelse som skulle bära moderns namn 'Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne'.

Den unge Renlund

Detta är sannsagan om Gamlakarlebypojken Karl Herman Renlund som föddes den 19 mars 1850. Det är historien om en affärsmanna bana kännetecknad av en omutlig hederlighet och ett osvikligt omdöme som kan vara till förebild för alla i den merkantila branschen och det är framförallt berättelsen om en varmhjärtad, hjälpsam och ädel människa.

Alltsedan stiftelsen grundades 1918 har styrelse efter styrelse följt Karl Herman Renlunds önskemål och i enlighet med testamentets formulering utbetalat stöd åt mindre bemedlade barn i daghem och skolor. Tack vare mycket kunniga och ansvarskännade förvaltningsråd har den Renlundska förmögenheten under årens lopp vuxit till sig och mångdubblats. Det är styrelsens avsikt och önskan att traditionerna även i framtiden skall följas och att "Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne" fortsättningsvis skall framstå som en av de små och lite större barnens stora välgörare och stödare.